Klörups gamla häradshäkte

Häradshäktets röda tegelbyggnad ligger vid gamla landsvägen i Klörups by. Häktet, byggt 1809 och i folkmun kallat ”Tjyvaholled” är den enda byggnad som idag minner om byns roll som viktig tingsplats i Skytts härad under mer är tvåhundra år.

Byns centrala läge i häradet, där den stora landsvägen Malmö-Ystad korsade landsvägen Lund-Trelleborg, var grund för att tingsplatsen var förlagd hit under åren 1690 till 1905. Här fanns gästgivaregård med diligenstrafik och här byttes hästar, post förmedlades och resenärer stannade till för vagnbyte eller övernattade. Häktesbyggnaden är idag museum.

Häktet ger med sin interiör en bild av det svenska rättsväsendet under gamla tider. Det är uppdelat i en manscell och en kvinnocell. Ingångarna till cellerna är försedda med dubbla, bastanta trädörrar. Genom luckan i dörren serverade fångvaktaren dagens ranson av mat. Den bestod i slutet av 1800-talet av bröd, dricka, sill och soppa. Väntetiden på rättegång kunde nog kännas lång och fångarna fördrev tiden med att rista in årtal, initialer och bilder, till exempel ett fullriggat segelfartyg med årtalet 1843, i dörrar och fönsterbänkar. Häktesdelen har iordningställts som museum och är möblerad med en grovt tillyxad säng och ett dass, utformat som en enkel trälåda. Rummen saknade en särskild eldstad och värmdes upp av en enkel typ av sättugn med en enda gjuten järnhäll, inmurad i väggen mot förstugan.

Fångvaktaren och hans familj disponerade den västra delen av huset där det finns två rum. Förstugan fungerade också som kök och här finns den stora eldstaden bevarad. Idag är hemmet möblerat så som de kan ha sett ut under Anders Perssons tid. Han var fångvaktare från 1851 till 1905. Fångvaktarbostadens sättugn har ett mer påkostat utförande än cellernas och består av fyra gjutna järnhällar. Den här typen av värmekälla började bli vanlig under 1800-talets första hälft.